Ett svar angående organiskt församlingsliv

Av John Scott Wilson III
Översatt av Daniel & Anna-Theresa Norlin

Följande är ett fritt översatt blogginlägg, som i sin tur är ett svar på vad någon som kallas broder Tim har skrivit. Texten på sitt originalspråk finns här: http://johnswilson3.wordpress.com/2010/08/17/response-about-organic-church-life/

Vi är kallade till att älska varandra på djupet. Vi älskar därför att Han först älskat oss. ”Se hur de älskar varandra.” ”Andens frukt är kärlek.” Agape, uppoffrande kärlek, kommer från Jesus, som lever sitt liv genom oss. Den institutionella kyrkan fokuserar främst på gärningar, på att göra saker FÖR Herren. Den organiska församlingen fokuserar på vad Jesus vill göra INOM oss. Han vill göra sig hemmastadd och bo i Sitt folk. Vårt fokus är på Jesus Kristus som huvud. Det är Han som leder våra samlingar. Det grundläggande problemet med den institutionella kyrkan är institutionen, strukturen som har ersatt Jesus som huvud för sin Kropp.

Broder Tim, vad jag kan förstå av det du skriver så har du kommit till den slutsatsen att när vi lever av Jesu liv, när vi lever som församlingen gjorde på Nya testamentets tid, så är det fruktlöst och en omöjlighet.

Jag tror inte alls att det är ”dåraktiga och dumma argument” att leva ett gemenskapsliv tillsammans med bröder och systrar, att samlas i varandras hem, och att dela Jesus med varandra.

Jag är inte säker på vad du, från ditt perspektiv, menar med en församling som inte ”ser ut” som en församling. Församlingen är, enligt det organiska uttrycket, fri från institutionalism och hierarki, där varje person kan och får fungera fritt i att älska och tjäna varandra. Familjerna, bröderna och systrarna som vi kommer samman med lär sig fortfarande att älska varandra som Jesus älskar oss. Vi har alla en massa religiöst bagage som vi fortfarande försöker klä av oss, så att vi kan klä oss i Jesus. Vi lär oss att göra uppoffringar för varandra, i de flesta fall är det av vår tid, att uppoffra våra bekvämligheter för att spendera tid tillsammans och vi lär oss om varandra för att lära oss att lyssna till den Heliga Anden och att älska varandra mer innerligt.

Vi har upptäckt vikten av urskilja vad som är av köttet och att lägga ner det när vi spenderar tid tillsammans och accepterar Jesu liv som vårt, genom tro. Vi har lärt oss att ha fördrag med varandra i kärlek, att förlåta varandra såsom Herren förlät oss. Vi lär oss att ge varandra utrymme att dela och att inte ta upp all tid när vi delar. Vi lär oss att låta vem som helst börja sjunga och att blotta sitt hjärtan inför Herren, till allas välsignelse. Det finns mängder av olika sätt genom vilka vi lärt oss hjälpa varandra att fungera i Kroppen.

Broder Tim, vi lär oss att inte låta våra liv handla om att gå på det ena eller det andra mötet, att inte fokusera på att vara ett perfekt vittne för Herren eller att göra så många goda gärningar vi bara hinner. Broder, Jesus kom för att rädda alla som inte har en relation med Honom. Relationer är ALLT. Att predika Jesus men inte predika en djup, kärleksfull relation är att predika ett annat, obibliskt evangelium. Jesus längtar efter relation – våra sammankomster handlar om relationer med Herren Jesus Kristus och med varandra – det handlar inte om möta någon annans förväntningar på ”församling”. Det handlar inte om att döma någon för att denne är annorlunda. Det handlar om älska varandra trots våra olikheter.

Vi predikar inte, eftersom det är församlingsplanterarens (apostlens, utsändes) uppgift. Vi undervisar varandra, förmanar varandra, vi uppmuntrar varandra, vi sjunger till Herren tillsammans, vi delar med varandra, vi lyssnar till varandra, etc. Vi är lemmar i en och samma Kropp, och Han önskar att frid ska regera i våra hjärtan och att Han får bo inom oss. Bara när detta sker kommer vi att börja uttrycka samma kärlek till familj, vänner, grannar och arbetskompisar.

Det handlar inte om hur många som konverterar, utan om hur djupt vi kan älska varandra. Genom det låter vi andra se den kärleken och då längtar de efter att få del av den. Kärleken som kommer av nåd från vår Herre, Jesus Kristus.

Det är det som är församlingen i Nya testamentet, Hans kropp, i vilken Hans fullhet har sin boning. Det händer endast när vi från hjärtat älskar varandra innerligt, när vi är hängivna varandra, på grund av kärleken i Jesus. Detta är vad världen längtar efter; någon som älskar dem villkorslöst, äkta och i ömsesidig relation. De vill inte hamna i ett system av program eller möten, för att göra dem till religiösa människor, tränade att fokusera på vad de gör för Herrren.

Jag hoppas att det här kan bli verkligt för dig, att kärleken i Jesus rör ditt hjärta så att du låter Honom vara huvud för sin församling, så att du låter allt Guds folk får dela och fungera fritt. Vårt problem är att vi allt för ofta gör det vi hört och sett. Och det är väldigt ofta religiösa saker; människor som ansvarar för det ena eller det andra, människor som genomför det ena eller andra programmet, människor som bara sitter passivt och lyssnar. I de institutionella kyrkorna lär vi oss allt för ofta om relationer på håll därför att systemet är konstruerat på det viset. Det leder till att vi isoleras från varandra och därför finns det ingen som riktigt får komma i funktion under Jesus som herre och huvud, varken personligen eller kollektivt.

Jag antar att orsaken till att många klagar på den institutionella kyrkan är på grund av att de längtar efter LIVET MED JESUS som är relationsmässigt, med BARA Jesus som leder och styr vår tid tillsammans. De finner inte heller Hans liv i den institutionella kyrkan.

Men allt tar tid. Det är en dekonstruerande process, att lära sig klä av den gamla människan och dess religion, trädet av kunskap om gott och ont, och klä sig i Jesus Kristus, Livets träd.